gt moment eller i tillsammans med andra åtgärder påverkar registreringen den sakrättsliga bedömningen kring huruvida besittningsövergång skett.92.2 Presentation av det fiktiva falletDenna framställning grundar sig i ett fiktivt typfall, vilket syftar till att åskådliggöra entyp av sakrättslig problematik som kan uppkomma vid finansiell leasing.Det fiktiva fallet rör ett leasingbolag (Leasegivaren) som förvärvar ett leasingobjektfrån en leverantör (Leverantören). Leasingobjektet är i fallet en personbil. Leasegivaren får sakrättsligt skydd till bilen då leasetagaren (Leasetagaren), som ska använda bilen i sin verksamhet, för Leasegivarens räkning tillser att erforderlig traditionsker. När Leasetagaren intygar att traditionen har fullbordats, är Leasegivaren av uppfattningen att denne har fått sakrättsligt skydd i egendomen.5Möller (1996), s. 19 f.Ibid., s. 118.7Håstad (2000), s. 150 f.8Transportstyrelsen �garbyte.9NJA 1975 s. 638.69Vad som i själva verket har skett är att Leverantören, som har hamnat på obestånd ochhar ett behov av att snabbt få in pengar i sin verksamhet, har, utan Leasegivarens vetskap, fått Leasetagaren att agera bulvan för denne. Det rör sig här om ett skenupplägg;transaktionen har fullbordats enligt ovan med undantag för att någon tradition av objektet aldrig har fullbordats. Leasetagaren har trots detta intygat för Leasegivaren attdenne har fått bilen i sin besittning. Leverantören har genom detta upplägg fått in kapital i sin verksamhet och har samtidigt kvar ett objekt som denne exempelvis kan överlåta ytterligare en gång allt till den ringa kostnaden av löpande leasingavgift jämteränta (som erläggs till Leasegivaren av Leverantören, genom Leasetagaren, så att Leasegivaren inte ska fatta misstankar). När Leverantören sedan går i konkurs och detuppdagas att Leasegivaren rent obligationsrättsligt har rätt till bilen väcks frågan omLeasegi

antagas, att det redan då hästarna blevo hos[överlåtaren avhämtade var mellan honom och [förvärvaren överenskommet, att hästarna i enlighet med vad därefter skedde skulle återföras till [överlåtaren56, varförförvärvet inte bedömdes vara sakrättsligt fullbordat.Frågan uppkommer vilken vikt som kan fästas vid överlåtelsens syfte, alltså parternassubjektiva inställning till överlåtelsen. HD har i rättsfallen resonerat att om parternaredan vid från början avsett att lösöret ska gå åter, saknas sakrättsligt skydd. Situationen påminner ju om den då rådigheten aldrig avskurits. Marcus Johansson menar attHD, genom dessa rättsfall, har frångått principen om att det endast är objektiva moment som ska ligga till grund för det sakrättsliga skyddet. Objektiva omständigheter ifallet fick ändå avgörande betydelse, eftersom de kunde visa vilken parternas subjektiva inställning varit.57Problematiken kring återförande uppkom på nytt i NJA 1975 s. 638. En förvärvare aven husvagn kopplade husvagnen till sin bil och tog en provtur. Därefter, enligt avtal,återlämnades husvagnen till överlåtaren för reparation och förvaring. Förvärvaren hadealltjämt kvar nycklarna, hade registrerats som ägare och hade låtit vänner övernatta ihusvagnen. Frågan uppkom om husvagnen kunde utmätas för överlåtarens skuld. HDanförde att de åtgärder förvärvaren företagit icke anses vara av den beskaffenheten attigenom dem med tillräcklig tydlighet blivit ådagalagt [min kursiv, att [förvärvaren ejlängre ägde förfoga över vagnen, då husvagnen fanns kvar i överlåtarens förvar. HDfann att utmätning kunde ske.Det sakrättsliga skyddet underkändes således av HD, men inte med hänvisning till attsyftet vid överlåtelsen varit att husvagnen skulle återföras till överlåtaren, även om detsenare inlagts i NJA-rubriken. �verlåtelser följda av ett återställande skulle i och försig kunna vara sakrätt

rTransportstyrelsens hemsida, information under rubriken �garbyte. Sidan hämtad2012-10-09.http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Fordon/Agarbyte/[Cit. Transportstyrelsen �garbyte�vriga källorTelefonsamtal med Mikael Hellström, jurist på Nordea Finans Sverige AB (publ), den9 oktober 2012 kl. 10.00.Telefonsamtal med Ulla Fredriksson, chefsjurist på Handelsbanken Finans AB (publ),den 9 oktober 2012 kl. 9.30.Information per e-post 2012-10-15 från registrator vid Linköpings tingsrätt avseendeöverklagande av mål T 2847-06.63RättsfallsförteckningTingsrättsavgörandenT 2847-06, meddelad vid Linköpings tingsrätt den 12 januari 2009.HovrättsavgörandenRH 1990:116Avgöranden från Högsta domstolenEj publicerade domarMål nr T 1144-11, meddelad vid Högsta domstolen den 12 november 2012.NotisfallNJA 1996 A 4Nytt juridiskt arkivNJA 1925 s. 130NJA 1925 s. 535NJA 1934 s. 193NJA 1937 s. 579NJA 1956 s. 485NJA 1958 s. 422NJA 1972 s. 246NJA 1975 s. 638NJA 1983 s. 103NJA 1987 s. 3NJA 1995 s 367NJA 1996 s. 52NJA 1997 s. 660NJA 1998 s. 379NJA 2000 s. 88NJA 2007 s. 413NJA 2008 s. 684NJA 2009 s. 500NJA 2010 s. 154NJA 2011 s. 52464

förbehåll om att äganderätten skulle övergå först när helaköpeskillingen var betald. Säljaren hade försatts i konkurs när bara en liten del avköpeskillingen hade betalats. Eftersom äganderätten inte hade övergått kunde köpareninte heller åtnjuta separationsrätt i säljarens konkurs. Det bör dock påpekas attavbetalningsköp med äganderättsförbehåll inte hindrar att köparen kan vinna sakrättsligtskydd genom tradition, förutsatt att köparen betalar köpeskillingen.208 Det första stegetför hyrestagaren vid det här upplägget är alltså att betala de återstående hyresavgifternaför att få separationsrätt. Nästa steg blir det sakrättsliga momentet.Vid förvärv av egendom gäller alltså ett traditionskrav. LkL utgör lagstöd förtraditionsprincipen. Det krävs då att säljaren avskärs från rådigheten och en yttremanifestation som visar att rådigheten är avskuren.209 Traditionskravet har tagits upp i ettantal rättsfall, bland annat NJA 1975 s. 638. Där hade en köparen förvärvat en husvagnfrån en säljare. Köparen hade tagit en provtur, fått ena nyckeln, registrerats som ägare iregistret och låtit några kollegor övernatta i husvagnen. Husvagnen stod dock kvar påsäljarens tomt för att denne skulle utföra några förbättringsarbeten. HD ansåg attåtgärderna som vidtagits var otillräckliga, vilket gjorde att separationsrätt inte medgavs.Vissa menar att köparen genom provturen tagit egendomen i sin besittning och att205206SOU 1994:120 s. 106. Jfr NJA 2009 s. 79.Håstad (1996) s. 435 f. Upplägget är intressant i relation till NJA 2009 s. 79 som visserligen inteavsåg finansiell leasing i första hand, men som. I det fallet var det viktigt att det var ett verkligtleasingavtal för att leasegivaren skulle ha separationsrätt vid leasetagarens insolvens. Det fickdärmed inte utgöra ett förtäckt avbetalningsköp. I det här fallet blir det en omvänd ordning, att detrör sig om ett förtäckt hyre

ckså attvidta ändringar i konkurslagen och införa en särskild återvinningsregel eller att tydliggöraskillnaden mellan saklån och hyra i lagstiftningen.11.2 Avslutande reflektionerHyrestagarens sakrättsliga skydd visade sig vara en svår fråga att hantera. Utöversakrättsliga regler är det tydligt att avtalets påverkan kan vara stor, trots förekomsten avnumerus clausus. Jag finner det märkligt att de olika uppläggen inte undersökts i särskiltstor utsträckning, framför allt pantsättning och antikretisk panträtt. Förhoppningsvis finnsdet någon rättsvetare som är beredd att utreda den frågan ytterligare. Det vore ocksåönskvärt att det blir en förändring av rättsläget. Lösningen finns tillgänglig för lagstiftarenoch HD. Inför en regel som skyddar hyrestagaren.79Käll- och litteraturförteckningRättsfallNJA 1905 s. 329.NJA 1917 A 429.NJA 1924 s. 588.NJA 1940 s. 312.NJA 1956 s. 485.NJA 1958 s. 422.NJA 1963 s. 129.NJA 1975 s. 528.NJA 1975 s. 638.NJA 1983 s. 103.NJA 1984 s. 132.NJA 1986 s. 16.NJA 1986 s. 409.NJA 1987 s. 320.NJA 1987 s. 872.NJA 1989 s. 185.NJA 1990 s. 649.NJA 1991 s. 564.NJA 1995 s. 688.NJA 1996 s. 52.NJA 1996 s. 282.NJA 1997 s. 408.NJA 1997 s. 660.NJA 2000 s. 685.NJA 2007 N 34.NJA 2008 s. 1208.80NJA 2009 s. 79.NJA 2010 s. 154.NJA 2012 s. 419.NJA 2017 s. 289.NJA 2017 s. 882.NJA 2019 s. 195.NJA 2019 s. 468.Offentligt tryckPropositionerProp. 1978/79:105 med förslag till ändring i konkurslagen (1921:225), m.m.Prop. 1980/81:8 med förslag till utsökningsbalk.Prop. 1987/88:4 om pantsättning av patent.Prop. 1995/96:26. Vissa ändringar i varumärkeslagen och firmalagen som en följd avrådets förordning om gemenskapsvarumärken.Prop. 2003/04:27. Rättigheter i luftfartyg.Statens offentliga utredningarSOU 1970:74. Registrering av fartyg. Sjöpanträtt och fartygshypotek. Partrederi.SOU 1970:75. Utsökningsrätt X.SOU 1973:22. Utsökningsbalk.SOU 1994:120. Finansiell leasi